AMF Balansfond – Fonden ett bra alternativ i ett fortsatt osäkert marknadsklimat
AMF Balansfond steg med 4,7 procent under årets sista kvartal, vilket var något sämre än jämförelseindex som steg med 5,2 procent.
Inflation och räntehöjningar stod i fokus även under det fjärde kvartalet och centralbankerna, inklusive Riksbanken, fortsatte med sina styrräntehöjningar. Efter att ha nått årslägsta i september återhämtade sig börserna något.
”Kurserna var väldigt nedtryckta i början av kvartalet och signaler från USA om att inflationen mattades av i kombination med relativt hyggliga rapporter fick marknaden att repa nytt mod. Men efter nya hökaktiga uttalanden ifrån ECB och Fed i december backade kurserna återigen”, säger fondens förvaltare Björn Lind.
I fondens utlandsdel gick konjunkturkänsliga sektorer som industri, energi, råvaror och finans bra under kvartalet. Sämre gick det för teknologibolag, fastigheter, sällanköpsvaror och kommunikationstjänster. Microsoft, Googles moderbolag Alphabet och cybersäkerhetsbolaget Palo Alto Networks bidrog negativt till avkastningen. Bland de positiva bidragsgivarna fanns Hong Kong Exchange, det franska oljebolaget Total, investmentbolaget Berkshire Hathaway och Emerson Electric.
På Stockholmsbörsen gick verkstads- och finansbolagen bäst. Teleoperatörer och energi var kvartalets sämsta sektorer. Innehaven i Avanza, Volvo och teknikbolaget Sinch bidrog positivt till fondens relativa avkastning, medan Billerud, SCA och Intrum gav negativa bidrag.
Ett av portföljens innehav, underhållningsbolaget Walt Disney, noterade ett riktigt svagt börsår. Streamingverksamheten har haft stora lönsamhetsproblem och kabel-TV-verksamheten har strukturella utmaningar. Björn Lind är ändå försiktigt positiv till aktien.
”I november stod det klart att bolagets tidigare vd Bob Iger skulle ersätta vd:n Bob Chapek med omedelbar verkan. Nu har Iger sjösatt ett program för att skära kostnader och förbättra vinsttillväxten, något som borde gynna aktiekursen”, säger Björn Lind.
I Sverige var en av årets och sista kvartalets vinnare fiberteknikbolaget Hexatronic, som Balansfonden investerat i. Bolaget växer snabbare än marknaden i både USA och Storbritannien och tillväxten ser ut att kunna hålla i sig. Med tre positiva vinstvarningar i ryggen har aktien förutsättningar att fortsätta utvecklas väl, tror Tomas Risbecker som ansvarar för de svenska aktierna.
I fondens räntedel gjordes nyinvesteringar i två korta fastighetsobligationer med förfall 2023 för att ta del av den höga räntan. Gröna obligationer i Scania och Boliden köptes också in till bra nivåer, liksom en treårig obligation från Electrolux. Fonden avstod från längre investeringar i fastighetsbolag och icke-gröna fordonsbolag.
Inför 2023 tycker Björn Lind att det mesta talar för att den stramare penningpolitiken får en dämpande inverkan på tillväxten och att företagens vinstutsikter mattas av. Då värderingarna steg något i slutet av 2022 har han måttliga förväntningar på börsutvecklingen.
”Inflationstakten lär dock mattas av successivt vilket är positivt för räntor och börsen. Och en återöppning i Kina efter landets strikta covid-politik kan ge stöd åt den globala konjunkturen och vinstutvecklingen”, säger han.
Fonden bibehåller en måttlig aktieexponering, men då värderingarna har kommit ner under 2022 bör köplägen kunna uppstå i ett lite längre perspektiv och aktieandelen åter kunna höjas successivt.
Ur ett branschperspektiv är fondens aktiedel balanserad med ökad tyngdpunkt i bolag som bedöms ha goda utsikter i en fortsatt osäker miljö, såsom Microsoft, Berkshire Hathaway, Astra Zeneca och East Japan Railway. Fondens Sverigedel var vid årsskiftet överviktad i informationsteknologi, finans och hälsovård, och underviktad i teleoperatörer och dagligvaror.
Med stigande marknadsräntor har den förväntade avkastningen i fondens räntedel stigit och är nu högre än på många år – nästan fyra procent. Det gör fonden till ett bra alternativ för den som vill sprida sina risker mellan aktier och räntor. I räntedelen bibehåller fonden en kort duration, framför allt i korta räntor då dessa förväntas stiga mest i närtid. Övervikten i företags- och bostadsobligationer kvarstår också, liksom en försiktig inställning till fastighetsobligationer.
Inflation och räntehöjningar stod i fokus även under det fjärde kvartalet och centralbankerna, inklusive Riksbanken, fortsatte med sina styrräntehöjningar. Efter att ha nått årslägsta i september återhämtade sig börserna något.
”Kurserna var väldigt nedtryckta i början av kvartalet och signaler från USA om att inflationen mattades av i kombination med relativt hyggliga rapporter fick marknaden att repa nytt mod. Men efter nya hökaktiga uttalanden ifrån ECB och Fed i december backade kurserna återigen”, säger fondens förvaltare Björn Lind.
I fondens utlandsdel gick konjunkturkänsliga sektorer som industri, energi, råvaror och finans bra under kvartalet. Sämre gick det för teknologibolag, fastigheter, sällanköpsvaror och kommunikationstjänster. Microsoft, Googles moderbolag Alphabet och cybersäkerhetsbolaget Palo Alto Networks bidrog negativt till avkastningen. Bland de positiva bidragsgivarna fanns Hong Kong Exchange, det franska oljebolaget Total, investmentbolaget Berkshire Hathaway och Emerson Electric.
På Stockholmsbörsen gick verkstads- och finansbolagen bäst. Teleoperatörer och energi var kvartalets sämsta sektorer. Innehaven i Avanza, Volvo och teknikbolaget Sinch bidrog positivt till fondens relativa avkastning, medan Billerud, SCA och Intrum gav negativa bidrag.
Ett av portföljens innehav, underhållningsbolaget Walt Disney, noterade ett riktigt svagt börsår. Streamingverksamheten har haft stora lönsamhetsproblem och kabel-TV-verksamheten har strukturella utmaningar. Björn Lind är ändå försiktigt positiv till aktien.
”I november stod det klart att bolagets tidigare vd Bob Iger skulle ersätta vd:n Bob Chapek med omedelbar verkan. Nu har Iger sjösatt ett program för att skära kostnader och förbättra vinsttillväxten, något som borde gynna aktiekursen”, säger Björn Lind.
I Sverige var en av årets och sista kvartalets vinnare fiberteknikbolaget Hexatronic, som Balansfonden investerat i. Bolaget växer snabbare än marknaden i både USA och Storbritannien och tillväxten ser ut att kunna hålla i sig. Med tre positiva vinstvarningar i ryggen har aktien förutsättningar att fortsätta utvecklas väl, tror Tomas Risbecker som ansvarar för de svenska aktierna.
I fondens räntedel gjordes nyinvesteringar i två korta fastighetsobligationer med förfall 2023 för att ta del av den höga räntan. Gröna obligationer i Scania och Boliden köptes också in till bra nivåer, liksom en treårig obligation från Electrolux. Fonden avstod från längre investeringar i fastighetsbolag och icke-gröna fordonsbolag.
Inför 2023 tycker Björn Lind att det mesta talar för att den stramare penningpolitiken får en dämpande inverkan på tillväxten och att företagens vinstutsikter mattas av. Då värderingarna steg något i slutet av 2022 har han måttliga förväntningar på börsutvecklingen.
”Inflationstakten lär dock mattas av successivt vilket är positivt för räntor och börsen. Och en återöppning i Kina efter landets strikta covid-politik kan ge stöd åt den globala konjunkturen och vinstutvecklingen”, säger han.
Fonden bibehåller en måttlig aktieexponering, men då värderingarna har kommit ner under 2022 bör köplägen kunna uppstå i ett lite längre perspektiv och aktieandelen åter kunna höjas successivt.
Ur ett branschperspektiv är fondens aktiedel balanserad med ökad tyngdpunkt i bolag som bedöms ha goda utsikter i en fortsatt osäker miljö, såsom Microsoft, Berkshire Hathaway, Astra Zeneca och East Japan Railway. Fondens Sverigedel var vid årsskiftet överviktad i informationsteknologi, finans och hälsovård, och underviktad i teleoperatörer och dagligvaror.
Med stigande marknadsräntor har den förväntade avkastningen i fondens räntedel stigit och är nu högre än på många år – nästan fyra procent. Det gör fonden till ett bra alternativ för den som vill sprida sina risker mellan aktier och räntor. I räntedelen bibehåller fonden en kort duration, framför allt i korta räntor då dessa förväntas stiga mest i närtid. Övervikten i företags- och bostadsobligationer kvarstår också, liksom en försiktig inställning till fastighetsobligationer.
Riskinformation om fondsparande
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationsbroschyr och faktablad för fonderna finns på amf.se/fonder.