Avkastningen i Räntefond Lång uppgick till 0,5 procent under årets fjärde kvartal, vilket kan jämföras med en avkastning på 0,6 procent för fondens jämförelseindex.

Den höga inflationstakten höll i sig även under årets sista kvartal men marknadsräntorna föll ändå initialt. Marknaden hyste då förhoppningar om att den amerikanska inflationen hade nått sin topp, att en lågkonjunktur var i sikte och att slutet på de kraftiga höjningarna av styrräntorna kunde vara inom räckhåll. Förhoppningarna kom dock av sig när den europeiska centralbanken, ECB, kom med sitt räntebesked i mitten av december.

”Där markerade ECB tydligt att ytterligare räntehöjningar var att vänta och att styrräntan måste upp avsevärt. Marknaden togs lite på sängen av beskedet som fick marknadsräntorna världen över att stiga”, säger fondens förvaltare Johan Moeschlin.

Framför allt de korta räntorna steg under kvartalet och den svenska tvåårsräntan nådde nästan upp till den tidigare årshögstanivån. De längre räntorna var dock nästintill oförändrade under kvartalet som helhet.

Riksbanken följde det internationella mönstret och kom i november med ytterligare en kraftig räntehöjning på 0,75 procentenheter, till 2,5 procent, och har aviserat att ytterligare höjningar är att vänta. Direktionen har dock varit oenig då ett par av ledamöterna menar att den penningpolitiska åtstramningen redan börjat få effekt på den räntekänsliga svenska ekonomin.

”Dessa ledamöter är än så länge i minoritet, men Riksbanken har en ny chef och en ny ledamot i direktionen på väg in och det återstår att se om de är hökar eller duvor”, säger Johan Moeschlin.

Fondens avkastning påverkades något negativt av de stigande marknadsräntorna medan den korta durationen bidrog positivt till avkastningen i förhållande till jämförelseindex. Kreditspreadarna gick under året isär kraftigt fram till slutet av oktober, men utvecklingen stannade av under årets två sista månader vilket då gav ett positivt bidrag till avkastningen.

”Spreadarna gick isär mest i fastighetsbranschen, men det var också där de gick ihop mest i slutet av året. Det har funnits en oro för hur fastighetsbolagen ska refinansiera sina förfall framöver och att vissa bolag ska få försämrat kreditbetyg. Men vi har varit försiktiga och undvikit de bolag där risken för en nedgradering bedöms vara störst”, säger Johan Moeschlin.

Räntefond Lång gjorde nyinvesteringar i två korta fastighetsobligationer med förfall 2023 för att ta del av den höga räntan. Fonden köpte även gröna obligationer i Scania och Boliden till bra nivåer, liksom en treårig obligation från Electrolux. Fonden avstod från längre investeringar i fastighetsbolag och icke-gröna fordonsbolag.

Vad gäller utsikterna är förvaltarens huvudsyn att inflationen kan bli mer långvarig än Riksbanken räknar med och att styrräntan behöver höjas mer än prognosen visar. Marknaden har dock redan börjat förvänta sig sänkta styrräntor mot slutet av året på grund av en svagare konjunktur, en prognos Johan Moeschlin tror kan behöva korrigeras.

”I den potentiellt positiva vågskålen kan vi lägga en återöppning av det kinesiska samhället vilket kan få en positiv effekt på världsekonomin genom ökad efterfrågan. Och även om det i dagsläget inte känns sannolikt, kan man inte utesluta att det blir fred i Ukraina, vilket skulle vara positivt för Europa”, säger han.

Johan Moeschlins bedömning är att vi får se en mjuklandning i ekonomin snarare än en krasch, där tillväxten avtar något och arbetslösheten stannar på rimliga nivåer. Det skulle kunna innebära ett ganska hyggligt scenario för risktillgångar, såsom företagsobligationer.

”Trots de osäkra utsikterna är läget bättre än på många år för sparare som vill sprida riskerna mellan aktier och räntor. Marknadsräntorna har stigit och kreditspreadarna har kommit isär ytterligare under det fjärde kvartalet. Den förväntade avkastningen i Räntefond Lång har därför stigit till nästan fem procent – högre än på många år”, avslutar Johan Moeschlin.

Mot bakgrund av ett förväntat högre ränteläge bibehålls fondens korta duration, framför allt i korta räntor som förväntas stiga mest i närtid. Övervikten i företags- och bostadsobligationer bibehålls också, liksom en försiktig inställning till fastighetsobligationer. Vid en försämrad konjunktur står förvaltaren redo att åter förlänga durationen för att ta del av fallande räntor.