Avkastningen i Räntefond Lång uppgick till 1,3 procent under årets första kvartal, vilket kan jämföras med 1,0 procent för fondens jämförelseindex.

Året inleddes med fallande marknadsräntor, mot bakgrund av förväntningar om att inflationen var på väg att dämpas och att slutet på räntehöjningarna därmed var inom räckhåll.

”Förhoppningarna kom dock relativt snart på skam då ekonomisk data visade på en fortsatt hög och bred inflation i alla stora regioner. Centralbankscheferna, däribland den nye riksbankschefen Erik Thedéen, signalerade då tydligt och med stor enighet att fortsatta åtstramningar krävs för att bekämpa inflationen”, säger Johan Moeschlin, fondens förvaltare.

Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent i februari och flaggade för ytterligare höjningar under våren. Man talade också om att Riksbanken kommer att verka för att stärka den svenska kronan genom att börja sälja de statsobligationer som tidigare köpts.

I början av mars skakades marknaderna av kollapsen i den amerikanska banken Silicon Valley Bank, vilket resulterade i kraftiga globala räntefall, inklusive i Sverige. Man började diskutera risken för en ny finanskris och förväntningarna om kommande räntehöjningar klingade av. Oron som uppstod veckan efter då den schweiziska storbanken Credit Suisse såldes till UBS spädde på osäkerheten ytterligare.

”Marknadsräntorna fortsatte nedåt och riskaptiten minskade men efter resolut ingripande av centralbanker och myndigheter har oron dämpats och marknaden har återhämtat sig. I slutet av kvartalet låg dock räntorna kvar på betydligt lägre nivåer än vid kvartalets toppnotering i slutet av februari och början på mars”, säger Johan Moeschlin.

Fondens avkastning var god i såväl absoluta som relativa termer. Utgångsläget var väldigt gynnsamt då året inleddes med historiskt höga räntor och generösa kreditspreadar. Avkastningen fick stöd då marknadsräntorna sjönk något under kvartalet, men framför allt av att kreditspreadarna gick ihop.

”Många industriföretag har ännu knappt märkt av någon avmattning i konjunkturen, tack vare starka orderböcker efter covid-19. Riskerna i fastighetsbranschen är större och här gick spreadarna isär något, liksom i bankerna till följd av oroligheterna i sektorn. Svenska banker är dock generellt väldigt stabila och välkapitaliserade och Räntefond Lång äger ingen av de mer riskfyllda tillgångar som varit i fokus”, säger Johan Moeschlin.

Räntefond Lång gick in i året med kort duration mot bakgrund av bedömningen att räntorna skulle fortsätta att stiga. Den korta positioneringen har bytts ut och durationen var vid slutet av kvartalet mer neutral, vilket också gav stöd till avkastningen.

Möjligheterna till nyinvesteringar var få i det stökiga marknadsklimatet. Räntefond Lång investerade dock i en grön obligation med hög kreditvärdighet från danska Jyske Bank.

När det kommer till utsikterna bedömer fondens förvaltare att toppen på inflationen bör vara nådd, även om den ännu inte börjat falla. Det skulle kunna innebära slutet på perioden av kraftiga räntehöjningar.

”Inflationen har varit väldigt seglivad, men efter ett år med räntehöjningar bör dessa ge resultat. I Sverige har vi framför allt sett effekter på detaljhandeln och bostadsmarknaden, även om den senare har stabiliserats något”, säger Johan Moeschlin.

De flesta bedömare räknar med ytterligare en höjning från Riksbankens sida i april. Vad gäller marknadsräntorna är det dock svårt att förutspå hur dessa kommer att utvecklas och förvaltaren menar att det finns anledning att ta del av det höga ränteläget nu.

”Marknadsräntorna är fortfarande på en väldigt hög nivå och i ett osäkert konjunkturläge, då börsen riskerar att bli lite sur, är räntefonder ett väldigt bra alternativ”, avslutar han.