AMF Räntefond Lång – Fonden noterade ett inflöde av kapital under ett volatilt kvartal
Avkastningen i Räntefond Lång uppgick till 0,3 procent under det första kvartalet vilket var i likhet med fondens jämförelseindex. Ett nettoinflöde noterades i fonden då kapital från aktiemarknaden sökt sig till säkrare alternativ i den turbulenta börsmiljön.
Marknadsräntorna steg under perioden i alla löptider och volatiliteten på räntemarknaden var stor. Trots det var fondens avkastning positiv tack vare fondens övervikt i företagsobligationer och bostadsobligationer, med något minskade spreadar.
Ränteuppgången drevs främst av en stor politisk osäkerhet, inte minst kopplat till utvecklingen i USA och Trump-administrationens handelspolitik med aviserade tullar mot omvärlden. När Europa inte längre kan ta USA:s stöd för givet har pressen ökat på försvarssatsningar.
”I Tyskland aviserade den tillträdande förbundskanslern stora satsningar på försvar och infrastruktur, vilka kommer att medföra ett ökat upplåningsbehov. Beskedet fick räntorna att stiga och svenska räntor drogs med i uppgången”, säger fondens förvaltare Johan Moeschlin.
I Sverige inleddes året med stigande inflationssiffror, dels som en korgeffekt men även till följd av verkliga prisökningar på framför allt livsmedel. Ökningen var oväntat stor och fick de korta räntorna att stiga. Inflationstakten bromsade dock in i mars. Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter i januari och bankens prognos är att styrräntan förblir oförändrad året ut. Den amerikanska centralbanken lämnade styrräntan oförändrad, medan ECB sänkte styrräntan vid två tillfällen med 0,25 procentenheter vardera.
Svensk ekonomi visade vissa tecken på återhämtning och tillväxten var något högre än väntat under kvartalet. Arbetsmarknaden var dock fortsatt svag och konsumtionen har inte riktigt tagit fart. Den svenska kronan stärktes betydligt, vilket är ovanligt i tider av global osäkerhet.
Vad gäller utsikterna är osäkerheten stor kring effekterna av tullar på såväl konjunkturen som inflationen och det finns många faktorer att ta hänsyn till. Förvaltaren nämner risken för stagflation i USA och att ökad inflation begränsar centralbankens möjligheter att sänka räntan. I Europa kan ett överskott av varor till låga priser leda till en deflationsimpuls samtidigt som deglobaliseringen, som gör det svårare för länder att handla med varandra, talar för det motsatta.
”Samtidigt kan kronans förstärkning bidra till billigare importvaror. Att inflationssiffran i mars var lägre än förväntat är också glädjande, då det minskar risken för att Riksbanken behöver höja styrräntan”, avslutar Johan Moeschlin.
AMF Räntefond Lång bibehåller övervikten i företags- och bostadsobligationer, men har en försiktig inställning till företagsobligationer då spreadarna befinner sig på historiskt låga nivåer. Mot bakgrund av riskerna för en ökad inflation och stigande räntor hålls durationen neutral till kort.
Marknadsräntorna steg under perioden i alla löptider och volatiliteten på räntemarknaden var stor. Trots det var fondens avkastning positiv tack vare fondens övervikt i företagsobligationer och bostadsobligationer, med något minskade spreadar.
Ränteuppgången drevs främst av en stor politisk osäkerhet, inte minst kopplat till utvecklingen i USA och Trump-administrationens handelspolitik med aviserade tullar mot omvärlden. När Europa inte längre kan ta USA:s stöd för givet har pressen ökat på försvarssatsningar.
”I Tyskland aviserade den tillträdande förbundskanslern stora satsningar på försvar och infrastruktur, vilka kommer att medföra ett ökat upplåningsbehov. Beskedet fick räntorna att stiga och svenska räntor drogs med i uppgången”, säger fondens förvaltare Johan Moeschlin.
I Sverige inleddes året med stigande inflationssiffror, dels som en korgeffekt men även till följd av verkliga prisökningar på framför allt livsmedel. Ökningen var oväntat stor och fick de korta räntorna att stiga. Inflationstakten bromsade dock in i mars. Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter i januari och bankens prognos är att styrräntan förblir oförändrad året ut. Den amerikanska centralbanken lämnade styrräntan oförändrad, medan ECB sänkte styrräntan vid två tillfällen med 0,25 procentenheter vardera.
Svensk ekonomi visade vissa tecken på återhämtning och tillväxten var något högre än väntat under kvartalet. Arbetsmarknaden var dock fortsatt svag och konsumtionen har inte riktigt tagit fart. Den svenska kronan stärktes betydligt, vilket är ovanligt i tider av global osäkerhet.
Vad gäller utsikterna är osäkerheten stor kring effekterna av tullar på såväl konjunkturen som inflationen och det finns många faktorer att ta hänsyn till. Förvaltaren nämner risken för stagflation i USA och att ökad inflation begränsar centralbankens möjligheter att sänka räntan. I Europa kan ett överskott av varor till låga priser leda till en deflationsimpuls samtidigt som deglobaliseringen, som gör det svårare för länder att handla med varandra, talar för det motsatta.
”Samtidigt kan kronans förstärkning bidra till billigare importvaror. Att inflationssiffran i mars var lägre än förväntat är också glädjande, då det minskar risken för att Riksbanken behöver höja styrräntan”, avslutar Johan Moeschlin.
AMF Räntefond Lång bibehåller övervikten i företags- och bostadsobligationer, men har en försiktig inställning till företagsobligationer då spreadarna befinner sig på historiskt låga nivåer. Mot bakgrund av riskerna för en ökad inflation och stigande räntor hålls durationen neutral till kort.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och fondandelar kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. En fond med risknivå 5–7 enligt fondens faktablad kan minska/öka kraftigt i värde till följd av fondens sammansättning och förvaltningsmetodik. Läs fondernas faktablad och informationsbroschyr för mer information.