Norrons ränteförvaltare Jan Törnstrand och Peter Werleus ser sämre tider för Europa och särskilt för Tysklands del. Teamet bedömer att USA håller uppe ångan men varnar samtidigt för besvikelser i marknaden under hösten. Detta om inte ECB uppfyller marknadens höga förväntningar om stimulanser och om Fed fortsätter att sänka räntan.


-- Det ser betydligt sämre ut för Tysklands del nu än för så sent som ett halvår sedan. Det är inte omöjligt att Tyskland redan är i recession. Den 30-åriga räntan är på minus och när den ligger så lågt så innebär det att förväntningarna på ekonomin inte är så högt ställda, säger räntefondförvaltarna Jan Törnstrand, Norron Preserve och Peter Werleus, Norron Premium.



Fördel USA framför Europa


Båda framhåller att makrodata för USA ser bättre ut jämfört med den europeiska. Det amerikanska läget har försämrats lite men att det ändå rullar ändå på och Fed har också redan gjort en räntesänkning.


Hur stor risk är det för en besvikelse i marknaden?

-- Det ligger väldigt höga förväntningar att ECB ska göra nya stimulanser inom en snar framtid. ECB-mötet den 12 september blir väldigt viktigt, säger de och fortsätter:


-- Frågan är hur mycket som är diskonterat i marknaden. Prisrörelserna ger en indikation på detta och just nu är priserna på krediter väldigt höga.


Svårbedömda effekter av handelskriget


Det nyckfulla ställningskriget mellan USA och Kina kan snabbt svänga. Tullarna kan bli fler vilket nyligen var fallet, men de kan också dras tillbaka.


-- Konsumenterna har inte fått känna på alla tullar än. Effekterna är väldigt dynamiska. Hur stor fördröjningen det handlar om är också osäkert.


Hur bör marknaden hantera nuvarande situation?

-- Jag tycker att riskpremien ska höjas, till exempel genom högre kreditspreadar, säger Werleus. Det har man sett i USA men inte Europa.


Han beskriver att världsekonomin är inne i en deglobaliseringstrend. Det vill säga att man främst vill gynna sitt eget land istället för att man gör det tillsammans.


-- Men vi ser också generellt att krediter är en väldigt stark marknad. Antagligen är det drivet av förväntan på sänkta räntor i USA och inflöden i fonderna. Kreditmarknaden är inte lika volatil som aktiemarknaden nu.


Hur ska man tolka det?

-- Att man har stor tilltro till ECB och Fed och att man ligger kvar i marknaden. In- och utflöde i olika tillgångsmarknader styr också, mer än makrodata.


Båda förvaltarna betonar att de har minskat riskerna på grund av ett osäkert investeringsklimat och har ökat likviditeten. Främst har de minskat risken i euro och euro high yield.


-- Vi tror kanske inte tror att den stora björnmarknaden kommer nu, utan att det kommer att ta tid. Vi tog på oss risk i slutet av 2018 och början av 2019. Just nu minskar vi risken.


Ser ni ett scenario där man behöver minska risken ytterligare?

-- Många förvaltare har bara hunnit uppleva en miljö av stimulanser. Marknaden har blivit räddad hela tiden, men antagligen blir effekten av nya stimulanser mindre och mindre med tiden. Det kan komma nya typer av stimulanser -- eller att man går över till mer finanspolitik.


Har EU den förmågan att möta upp med finanspolitiken?

-- Ja, framför allt Tyskland.


Förvaltarna nämner en hård brexit som en potentiellt negativ faktor men att risken får en hård brexit i slutet av oktober inte överstiger 50 procent.



Inverterad yieldkurva


Den senaste tiden har räntekurvan inverterat. Den långa räntan är alltså lägre än den korta vilket signalerar lägre framtidsförhoppningar och historiskt har inneburit att en lågkonjunktur har varit på ingången. Senast den amerikanska räntekurvan var inverterad var 2006-2007.


Vid finanskrisen fortsatte dock marknaden upp ett tag efter att detta inträffade. Hur ser ni på det?

-- Ja, det kan dröja ett tag. Fed slutade att höja räntan 2006 och började sänka den 2008. Det tog ett tag innan kreditmarknaden började reagera negativt, så vi kan alltså hänga här ett tag med recessionshotet ett tag. Jag tror inte att vi har en liknande situation som 2007 och 2008 framför oss, däremot en vinstrecession, alltså minskade vinster.

-- Men vi kan lika gärna sitta i ett läge som 1998 när marknaden vände upp i ett bullrun.


Är det ett skifte nedåt för normalräntan, eller en trend?

-- Jag vill inte säga vad den nivån är, men en normal styrränta ligger på 4 procent. Senast hann Fed höja till 2-3 procent innan de hann sänka. Det är en tydlig indikation på att världsekonomin inte tål högre räntor än så.


Hur länge kan världens ekonomi hantera negativa räntor?

-- Kortsiktigt så gör det inte så mycket men på lång sikt så är det inte bra, varken för försäkringsbolag eller banker, säger Törnstrand.


Sannolikheten för att bankerna ska stå för nästa kris har minskat eftersom det varit ett fokusområde i tio år.
-- Nu har vi verktyg för att hantera det.


Vad kan få er att öka exponeringen mer i marknaden?

-- Det skulle kunna vara centralbanksstimulanser från ECB eller FED eller payrollsiffror (jobbsiffror reds.anm) som hålls uppe, eller att det blir lugnare inom handelskriget.


Ligger ni nära till köp?

-- Vi har ingen övertygelse om att marknaden ska snabbt upp eller ner. Först måste vi måste stärkas i vår övertygelse. Vi är inte stressade över att ha en del av portföljen i cash.


Vad kan man förvänta sig för avkastning i era fonder?

-- Omkring 3 procent i löpande ränta, så det är 0,25-0,3 procent som tickar in per månad, säger Werleus om Premiumfonden.

-- Det är 0,1 procentenheter som tickar in varje månad men till lägre risk, så omkring 1-1,5 procent per år, säger Törnstrand om Preserve-fonden.


Ni båda startade era karriärer före finanskrisen. Vad är er främsta fördel som erfarna förvaltare?

-- Respekten för risk, likviditet och hantera flödet. Hälften av alla förvaltare har aldrig varit med om en ordentlig kris och kört igenom sin portfölj när det krisar, säger Törnstrand.



Konkret, hur yttrar det sig i förvaltningen i dagsläget?

-- Vi har gått över till euro och dollar de senaste 1-1,5 åren där det är en helt annan likviditet än på SEK-marknaden.