Fondbolaget Captor blev i början av året med sin fond, Captor Iris Bond, belönad med utmärkelsen Årets Räntefond när Fondmarknaden.se delade ut priser för årets fonder 2019. Captor Iris Bond använder räntederivat för att upprätthålla positioner mot svenska räntor med lång löptid. Fonden investerar kapitalet i säkerställda bostadsobligationer och obligationer utgivna eller garanterade av stater, kommuner och överstatliga organisationer.

Fondbolaget har även två aktiefonder, en global- och en Nordenfond, baserade på Captors strategi Scilla. Fokus i strategin ligger på väl valda riktlinjer för likviditet och volatilitet. Ett exempel på när detta visat sig vara gynnsamt är när Captors nordenfond, Captor Scilla Nordic Equity, gick mot strömmen 2018 och avkastade 3,05 procent när allt annat föll.

”Folk är väldigt rädda för ränterisk i Sverige”

Det säger Daniel Karlgren, förvaltningschef och partner på Captor in en intervju med Finwire, och menar att det finns en rädsla i Sverige för långa durationer. Detta gör att intresset för räntefonder är lägre i Sverige jämfört med vad man kan se internationellt. Detta trots att Sverige visat sig prestera bra. Captors långräntefond Captor Iris Bond avkastade 5,5 procent under 2019 och hittills i år är fonden upp 4,6 procent (12 mars).

Hållbarhet och ESG-frågor (Environmental, Social och Governance) är en central del i Captors arbete likväl som för branschen i stort. På Captor arbetar man med flertalet metoder, i aktiefonderna som är kvantitativa arbetar man mer med exkludering. I Captors gröna obligationsfond, Captor Dahlia Green Bond, arbetar man snarare med att välja in. Dessutom ställer det institutionella kapitalet som förvaltas i fonderna också höga krav på ESG-nivån i förvaltningen.

Att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i förvaltningen handlar inte längre om att man gör det eller ej, utan snarare hur man gör det. På Captor har man en modell där allt inför en investering måste passera ”ESG-filtret” som fondbolagets hållbarhetsansvariga Sanna Petersson styr över.

Dock investerar inte bolaget blint i alla gröna obligationer, man gör en enskild bedömning för varje investering.

”Genom att investera i gröna obligationer får vi möjligheten att träffa bolagen. Vi får också information om vilka klimatpositiva effekter projekten har”, säger Daniel.

”Det måste finnas en klimatpositiv effekt, speciellt om det är ett bolag som har viss koppling till exempelvis fossil verksamhet” säger Sanna.

Hon menar att på så vis skapar en investering i gröna obligationer ett effektivt sätt att påverka bolagen i rätt riktning, speciellt de som har viss andel fossil verksamhet och finansierar för en grön omställning.

”Som Daniel nämner så träffar vi dessa bolag, vi gör en enskild bedömning och följer alltid upp” säger hon.

Fondbolaget gör årligen en grön obligationsrapport där de sammanställer fondens klimatpositiva effekter. Under 2019 har andelen emittenter som kopplar sina projekt till FN:s 17 globala mål ökat. Vilket, enligt Sanna, är en positiv utveckling. Hon menar vidare att en ökad standardisering på marknaden är bra. De har nu kunnat rapportera hur fondens innehav fördelar sig mot de globala målen och de ser speciellt en övervikt mot mål 7, mål 11 och mål 13. Dessa mål fokuserar i grova tag på energi, samhällsbyggnad och klimatåtgärder.

Det finns många certifieringar och många olika typer av definitioner för när man bedömer hållbarhetsarbetet i fonder. Med FN:s hållbarhetsmål som grund har man, enligt Captor, ett bra system för att bedöma sina investeringar på ett tillförlitligt och hållbart sätt.

Fondbolaget menar att man i Sverige sedan länge har varit en föregångare vad gäller gröna obligationer. Gröna obligationsmarknaden blev 2019 ett rekordår och man förväntar en fortsatt ökning av emissioner under 2020. När utbudet är större, är det fortsatt viktigt att fondförvaltaren gör en egen bedömning. Detta för att ligga i linje med sina egna riktlinjer. På så vis tar alla sitt eget ansvar.